Öppen källkod i nötskal (del 2)
Välkommen tillbaka till frågor och svar om öppen källkod. I förra inlägget tittade vi på några av de grundläggande funderingar som många av oss har innan vi tar steget och börjar medvetet använda programvaror som bygger på öppen källkod. Nu fortsätter vi att gå igenom fler frågor, bl a
- Vem utvecklar öppen källkod?
- Vad menas med ‘community’ eller gemenskap?
- Hur gör man rent praktiskt när man utvecklar öppen kod gemensamt?
- Brukar användargränssnitten vara lite klumpiga? Dvs inte lika bra och grafiskt genomtänkt User Experience som vid proprietära programvaror?
- Vad är FOSS4G?
- Öppen källkod och öppna data – finns det någon koppling?
- Hur kommer man igång själv?
Vem utvecklar öppen källkod för de GIS-applikationer som vi fokuserar på här?
Utvecklingsarbetet drivs av många parter och i den riktning som användarna vill. Allt bygger på en gränsöverskridande gemenskap av människor, på engelska ‘community’. Detta innebär att processen är organisk och man behöver lagom mycket ordning och reda så att kaos inte uppstår. Människorna har dock historiskt kunnat organisera sig och tillsammans förvalta och ta hand om det gemensamma som alla får nytta av.
Själva utvecklingsarbetet sker delvis som frivilligt, oavlönat arbete, delvis utförs arbetet av företag med hjälp av crowdfunding eller direkt finansiering från stora institutionella användare. Helheten koordineras av en internationell, icke-vinstdrivande organisation som heter Open Source Geospatial Foundation (OSGeo). Vill du läsa mer kan du besöka OSGeos webbplats.
Det är också viktigt att komma ihåg att det behövs många olika kompetenser vid utvecklingen av öppen källkod. Kan man koda i C, C++ och Java så kan man göra mycket nytta, men det behövs också färdigheter i kommunikation, juridisk kompetens inom licensfrågor, planering, ledarskap och t o m diplomati.
Hur gör man rent praktiskt när man utvecklar öppen källkod gemensamt?
Det sägs ofta att det finns en viss mentalitet och ett arbetssätt hos de som utvecklar öppen källkod. Nämligen att man helt enkelt är lite mer flexibel och inte har så mycket prestige. Man blir också duktig på att bryta ner större utmaningar till mindre, hanterbara bitar och låta folk därefter lösa de delarna för att sedan komma tillbaka och se den stora bilden. Lite som den klassiska frågan om “Hur äter man en elefant? En bit i taget. Dessutom kan man säga att öppen källkod befinner sig i en evig förändringsfas. Man utvecklar, testar, släpper ut, får synpunkter från användare och fortsätter utveckla.
Det finns en molnbaserad plattform som heter GitHub som fungerar som en virtuell samlings- och arbetsplats för dem som utvecklar öppen källkod. Det finns även andra plattformar, men GitHub är kanske den mest populära. På GitHub kan man lagra, visa och bearbeta öppen källkod tillsammans med andra utvecklare. Man kan också ta del av den historiska utvecklingen och se hur många som engagerar sig i vidareutvecklingen av en viss programvara. Därmed kan man göra en egen bedömning på hur mogen programvaran är och om det finns en kritisk användarskara. När du vill veta mer, ta en titt på GitHubs webbplats.
Vad betyder FOSS4G?
FOSS4G är en akronym och står för Free and Open Source Software for Geospatial. Det finns FOSS4G-konferenser som anordnas av organisationen OSGeo. Akronymen används också som ett samlingsbegrepp för i praktiken alla GIS-programvaror (“FOSS4G Software”) som är fria och bygger på öppen källkod, bl a QGIS, GeoServer, PostGIS och många fler.
“Free” kan tolkas på (minst) två olika sätt. “Free” innebär frihet att använda och modifiera programvaran eller “Free” som i gratis programvara. “Open” står för öppenhet, alltså att man öppet kan se programvarans källkod.
Det finns mer historia att gräva ner sig i om man är intresserad, både när det gäller utveckling av FOSS4G-programvaror och olika typer av licenser (villkor om friheter och rättigheter) som de släpps med. Om det är många IT-arkeologer där ute så hör av er, så kan det bli ett separat blogginlägg om ämnet vid senare tillfälle.
Brukar användargränssnittet vara lite klumpigt jämfört med proprietära programvaror?
Det är en intressant fråga som handlar om många aspekter: ytan och innehållet, programvarans mognad och återkoppling från användare.
Ofta uppstår öppen källkodsprojekt när en utvecklare vill lösa ett eget, specifikt problem.
I början funkar den “user experience” som utvecklaren själv är van vid och fokuset ligger inte på strömlinjeformat användargränssnitt utan på “innehållet”, dvs. att skriva bra kod. Men när projektet växer och fler ansluter sig och börjar använda programmet, kan återkoppling och eventuell crowdfunding leda till att man senare finslipar även själva “ytan”, alltså tar fram ett genomtänkt användargränssnitt.
Historiskt har QGIS användargränssnittet alltid varit ganska neutralt med sina gråa fönster. I formspråket kan man möjligen ana spår från tiden kring 2010 då den allra första versionen av QGIS såg dagens ljus. Sedan dess har användargränssnitt bearbetats och fått dagens rätt så klassiska utseende med menyer, beskrivande element och ikoner. QGIS fortsätter utvecklas mycket aktivt och varje år släpps en ny stabil version (LTR, Long Term Release) med nya funktioner och verktyg. Därför upplever många användare att det är behagligt med ett användargränssnitt som man känner igen.
Ifall det här med user experience är något som du vill ändra på så kan man engagera sig! Det är ju ett projekt som är öppet för alla. Det är verkligen inte så att man glömt bort user experience inom öppen källkod, ifall du är mer intresserad av ämne så ta en koll på Open Design Guide vars syfte är att ge användarna av öppen källkod en bättre user experience.
Öppen källkod och öppna data – finns det någon koppling?
Öppen källkod och öppna data låter som att de är släkt på något sätt. Och det stämmer: det finns en viss samhällstrend i bakgrunden. Vi på Gispo tycker också att det finns en koppling och vår verksamhetsidé är att främja användning av både öppna geodata och programvaror som bygger på öppen källkod.
Det är kanske bra att först påminna sig om hur tiderna har förändrats. Ungefär för 15-20 år sedan hade programvarorna (“verktygen”) höga licenskostnader och GIS-data (“råmaterialet”) var avgiftsbelagda. En ganska begränsad skara specialister kunde komma åt data och göra GIS-analyser samtidigt som stora mängder insamlade data knappt användes. Av samhällsekonomiska skäl började tanken om öppna data successivt växa fram tillsammans insikten om att data också skulle behöva tillgängliggöras. Idén om öppna karttjänster och standarder som skulle tas fram behöver ett eget blogginlägg så att vi inte tappar tråden här.
Öppna data är data som vem som helst kan använda fritt utan kostnader. EU:s Öppna data-direktiv som syftar till att göra offentlig information mer tillgänglig har bidragit till förändringen. Säkerhet och integritet ska fortfarande beaktas men man vill att data ska göra nytta, inte bara samlas och lagras. “Data that is not used is useless”, säger man. Utöver offentliga data som samlats in av myndigheter, finns även öppna data som har tagits fram via privata initiativ. T. ex. OpenStreetMap, en världsomfattande kartdatabas som funnits sedan 2004 med ca 10 milj användare i skrivande stund och uppdateras löpande. Prova själv och jämför med t ex Google Maps på olika ställen runt om i världen!
Även om öppna data och öppen källkod är “släkt” är de ändå inga uteslutande komponenter. Man kan t.ex. använda ett öppenkällkodsprogram för att hantera sluten data eller använda öppna data i ett propritetärt program. Är du intresserad av öppna data och vill veta mer, kan du kolla in vad Internetstiftelsen skriver om ämnet och läsa mer om Öppna data direktivet på regeringens hemsida.
Om jag nu skulle vilja testa själv, hur gör jag för att komma i gång?
Du kan börja med att läsa om och sedan ladda ned QGIS på den officiella hemsidan. Använd data du redan har eller öppna data och gör din nästa GIS-analys med programmet. När du vill komma i kontakt med andra som använder QGIS så finns QGIS svenska användarförening.
Det är djupt mänskligt i att man vill dela med sig när man själv tagit emot något fint. Så känner vi här på Gispo, det är därför vi aktivt bidrar till öppen källkodsprojekt. Genom att bidra hjälper man inte bara sig själv utan även andra vilket skapar en fin “ringar på vattnet”-effekt. Det mest uppenbara sättet att engagera sig är så klart att hjälpa till med utvecklingen, genom att bidra med kod till ett projekt. Om du inte själv programmerar, kan du rapportera buggar och komma med förbättringsförslag, genom att skapa en “issue” på Github eller något annat ställe där projektet bearbetas. För många projekt krävs det översättningshjälp samt olika former av hjälp med organisering. Du kan gå med i stiftelsen OSGeo för att delta aktivt i olika projekt. Du kan förutom din tid även donera pengar till stiftelsen. Stiftelsen har många lokala avdelningar, bland annat i Finland. Än så länge finns ingen svensk avdelning men kanske är det du som startar upp den?
Behöver du hjälp så finns vi på Gispo här och kan erbjuda support och utbildningar för dig och din organisation. Och hoppas att vi ses nästa år på nästa FOSS4G träff eller på QGIS Sverige -föreningens årsträff!
